Edvard Koinberg
 

Så gick till vila

Barocken omnämns ofta nedsättande både inom och utanför konstvärlden. Barocken är överlastad, ful och prålig.

På Wiktionary kan man läsa:

Barock: Onaturlig, sanslös. Synonymer: Befängd

 Om man letar fler synonymer till barock hittar man följande: Orimlig, idiotisk, tokig, galen, knäpp, stollig, trotsig, förnuftsvidrig, förryckt, absurd, grotesk, ful, sjuk, löjlig, fånig, vansinnig, rubbad, dåraktig, abnorm, vanvettig och knasig.

Att en kulturell strömning som spänner över mer än 200 år, från 1500-talet till mitten av 1700-talet, fått ett sådant eftermäle är märkligt. Det skaver.

När man tittar på målningar från tiden, och jag har mest koncentrerat mig på blomstermålningar, slås man av några saker: Färgerna är dunkla, framförallt i bakgrunderna vilket lyfter fram det ljusare motivet i förgrunden. Strävan efter att avbilda ”verkligheten” så exakt som möjligt. Och framför allt: Att döden alltid är närvarande.

Memento mori, minns att du är dödlig, var ett centralt begrepp i konsten under den här tiden. Stilleben eller Nature morte med döskallar, timglas, tärningar, utbrunna ljus, döda djur, döda växter och andra symboler för livet förgänglighet, var mycket vanliga. I Vanitas stilleben (Vanitas=meningslösheten med jordelivet), förekom även andra föremål som ansågs påminna om jordelivets slut. Det kunde vara pengar och smycken, eller böcker, glas, tidur, snäckor, såpbubblor, jordglober, brödsäd, diverse vapen och instrument,  insekter och märkliga djur. Men framför allt blommor.

Blommotiven var ofta arrangerade i vas. Ofta med blommor från flera årstider tillsammans, vilket bara är möjligt om man jobbar länge och målar i olja. Vad som är typiskt är att blommorna ofta avbildas i ett skede där de har blommat över och är på väg att vissna. Kanske är det den enklaste bild av död och återuppståndelse.

Generellt sett finns något dystert och unket över bilderna. Trots att arrangemangen är praktfulla, smyckena utsökta, blommorna och de döda djuren är perfekt återgivna, så har tiden stått still alltför länge. Målningarna är helt enkelt svåra att relatera till. Dammet ligger för tjockt över scenerna.

 Jag har försökt att fånga barockens känsla, men har velat ge den ett samtida uttryck. Och fotografi är ett bra verktyg för detta med direkt koppling till barocken, då ljuset hade en avgörande betydelse och man eftersträvade att återge motivet så exakt som möjligt. Jag har inte gett mig på att ladda bilderna med allt för mycket symboler. De känns inte relevant för vår tid, och symbolernas innebörd är svårtolkade.

Det här är min tolkning av barocken.

Utställningen kan bokas på: book@koinbergbild.se